..dem fanns det hela gårdagen. Solen låg fint över siljan när vi tillsammans med dem små gick tipspromenaden längs saxviken. Det fanns isprinsessor, korv och varm saft. Vår näst yngste vart dock både arg och ledsen över att inte kunna åka skridskor längst tipspromenaden -fast än att jag både dagen innan och samma dag hade frågat om dem inte skulle ta med sig sina skridskor?! 

Det var skönt att för första gången på 4v kunna komma ut och göra något tillsammans. Den här karantänshärvan vart väldigt utdragen -i mitt fall, hela 20 dagar! Det var en lättnad när jag i slutet av veckan såg dem du släpper restriktionerna! 

I torsdags kunde jag äntligen boka min tid för att göra naglarna -som jag hade längtat. Dem jag hade innan har jag haft sen i början av december. Ni kanske kan tänka er utväxten -och hade helt tappat den form jag annars har.

Igår bokade jag också in en massagetid

-något min kropp verkligen behövde! Det var en kombinerad massage

-avslappning + behandling. 45min av sinnesro. Man borde göra det oftare, ta sig tid och rå om sig själv. Kändes som ett fint avslut efter dessa karantänsdagar -som en början på något nytt!

🖤

inte direkt -tidigare idag trodde jag det var lördag idag. Alla dagar flyter lite ihop nu, helgen ser man inte ens fram emot! Igår testade sig familjemedlem nr 4 för covid, 2 kvar och jag är en av dem. I 3v har jag nu haft symptom, dem finns där men återkommer starkare till och från. Igår vaknade jag med huvudvärk, somnade med halsbränna liknande känsla och vaknade på samma vis. Jag skulle önska ett slutdatum för det här  -den där känslan till att ha något att se fram emot! Kan man vara positiv utan att snabbtest samt att PCR visar negativt? 

Det är hur som helst fredag och då också tacomiddag -det rubbar man inte på oavsett. 

Men vädret i veckan -det pirrade i hela kroppen. Våren är på väg!

🖤

Då är vi där, så som många andra just nu

-i familjekarantän. 

Fast än det är jag som har vart mest utsatt, ingått i 2 smittspårningar +vart sjuk sen i tisdags förra veckan så är det inte jag som är den "skyldige" 

Nu tänker jag att det hade vart "bra" om alla blir sjuka på en gång så att vi kan börja leva som vanligt igen! Riktigt så verkar det inte bli och ingen annan i familjen får några symptom. Nu går vår karantänstid ut på lördag -då kan vi lika gärna hoppas på att vi är klara med det här.

Imorgon jobbar jag -javisst, ni läste rätt. 

Covid har spridit sig son en löpeld här i trakten och har även svischat förbi min kund. Fördelen med att jag sitter i karantän är att jag även kan göra det hos kund eftersom hen själv sitter i det. 

Jag har i alla fall kommit mig för att göra egen nötmusli, ett recept jag har kommit över på jobbet. Fast än jag råka glömma av tiden, och kanske hade jag den inne 10 min för länge - trots det så vart den riktigt god.

🖤

något som står med på min buckit-list -men som jag trott jag måste resa till typ Norrland för att kunna se. Men igår fick jag uppleva det -rakt ovanför vårt hus. 

Helt galet fint!

🖤

Jag hade så mycket att göra i veckan. Lämna in hunden på klippning, tandläkarbesök och fixa mina naglar. Alla dessa ärenden fick jag ställa in eftersom det tog nästan 3 dygn för mig att få tillbaka negativa covid-testet. 

Jag började i torsdags känna mig bättre, men det tog liksom om fredageftermiddag -strax innan min vän informerar mig om att hon var positiv i covid. På måndag måste jag därför ta om mitt test för att kunna jobba! Det är vad det är och som jag tidigare skrev

-vi lär väl alla gå igenom det?! 

Jag har bokat om min nageltid tills imorgon men lär väl boka av det igen -kanske lika bra eftersom jag längre inte vet hur jag vill ha dem.

Mitt nuvarande set -så nöjd!

🖤

.. det gjorde jag i lördags på 45min medans Jonas var på gymmet -i alla fall julgranen. Hade han fått bestämma så hade vi haft rött året om -vilket jag såg på hans röda gardiner då vi träffades i nov 2009. Han älskar sånt där tomte-tjafs. Så han vart så klar besviken när han kom hem efter sitt träningspass och såg julgranen i 3 delar. Resten av det lilla julpyntet vi haft har åkt ner i lådan, lite varje dag -så där lagom att han förhoppningsvis hunnit vänja sig!? 

Men nu är jag klar med julen -barnen har igår gått tillbaka till skolan och det känns lite skönt att få tillbaka lite av den struktur man annars har i vardagen

Igår fick jag förkylningssymptom -svullnad i halsen, snorig mer än vanligt, magont, fruktansvärd illamående och huvudvärk på det. Årets första säkert inte sista covidtest är gjort! Lite synd eftersom jag vart tillfrågad att jobba dygn idag.

Skulle inte jag ha det nu så finns det fortfarande risk till att vi alla åker på det ändå

-eftersom en av Jonas kollegor åkte hem igår efter att ha fått reda på att någon i hens krets har testat positiv covid.. och nu även någon i hens familj. Som min svärmor alltid säger

-"det ska då alltid vara något" 

Idag har jag försökt ta det lugnt, vilat men också försökt städa undan efter förra veckans alla måsten. Jag kan inte bara sitta still och se röran omkring mig utan att det kliar i hela kroppen. Hur ska man kunna slappna av och ta det lugnt när man har full överblick över kaoset?

🖤

2021 är lite "dimmig", oklar och ofullständig. Vad hände och varför kunde det inte ha fått varit precis så som vi själva velat!?

JANUARI: Fortfarande permitterad och ovetande om framtiden. Jag jobbade 2 dagar i veckan och faktiskt njöt av ledigheten och tiden med mina barn.

FEBRUARI: Permitterad och något besviken över att inte ens jobbmässan vart av. Beslöt oss ändå för att chansa och bokade en resa till Turkiet i augusti samma år.

MARS: Jag vart uppsagd och med det kom stressen -även om jag hade planerat för dagen och sparat undan 3 månaders lön. Men det vart en hel del sovmorgon och chill i mjukiskläder.

APRIL: Jag vart återkopplad om ett jobb som jag hade sökt inom Vi Omsorg som personlig assisten och vart erbjuden en inskolning hos en kund. Vi fortsatte att njuta av ledigheten, medvetna om att det snart skulle bli höst och att Eddie då skulle börja förskoleklassen -och med det skolplikt =slut på chilliga dagar!

MAJ: Efter en inskolning som jag sen tackade nej till vart jag erbjuden en annan och hakade på omedelbart -trivdes som fisken i vatten. Jobbar dygn samt dag men fick så mycket mer tid med barnen än tidigare och börja trivas omedelbart

-mycket på grund av tjejerna i teamet! Sammy -familjens näst äldsta fick också am-kort. 

JUNI: Sommarvikariatet hoppade igång på riktigt och jag fick nu lite mer översikt över mina arbetsdagar och tider. Även om jag redan i maj jobbade mycket så var det ändå skönt att i förväg veta sina daga! Midsommar spenderade jag på jobbet -så som alla dem andra 11 åren på Grannas. Vilket absolut inte gjorde något eftersom vår familj aldrig riktigt har "firat" traditionen!

JULI: Vikariatet rullar på och livet känns great! Jag får också nästan 1,5v ledighet och precis lagom till att värmen på riktigt slår till! Vi får också i slutet av månade reda på att vår resa till Turkiet blir inställd.

AUGUSTI: Vi bokar om vår resa till Grekland med resedatum -om 3v. Sammy som i juni slutat högstadiet börjar på gymnasium -linje bygg!

Vår resa till Grekland blir av. Efter flera olika hinder som kunnat stoppa vår resa -så som vaccination, antigentest, reseformulär och ett spontantest i Grekland senare kunde vi andas ut på bussen på väg till hotellet -där vi  spenderade en helt fantastisk vecka, en av dem bästa resorna vi gjort! Vi älskade varje sekund av dem 7 dagarna vi var där. Vi solade, badade, åt god mat, njöt av drinkar, besökte Rhodos stad -både den nya och gamla delen.. sistnämnda var vår favorit! +träffade ny och fin bekantskap. 

Medans Jonas och barnen hängde på vårt rum med egen pool -låg jag och Sandra på en solstol vid havet med en varsin drink. 

Jag fick också en check på buckit list -soluppgång med kaffe och morgondopp. Sista dagen på vår resa kunde jag checka av den på min lista -helt ensam vid havet medans dem andra sov!

SEPTEMBE: Eddie har nu börjat förskoleklassen och skolplikten som medföljer. Han kommer att trivas väldigt bra och växer till sig så mycket på kort tid! Theo är med om en olycka på hockeyträning och blir med gips i 4v -bara 1v efter att Jonas blivit av med sin efter en olycka 3 dagar innan hemresan från Grekland.. vad är oddsen för det!?

OKTOBER: Jag och John bilade ner till Katrineholm för att hälsa på våra nyfunna vänner från Rhodos. Vi hade en helt fantastisk helg där med god mat, badhus och vuxenhäng efter att barnen lagt sig -vi längtar efter dem!

NOVEMBER: Vår äldsta fyller 18år och är numera myndig -hur vidare han är "fri" när han bor hemma, det är en annan femma! Han har helt klart så mycket mer att säga till om -men respekterar ändå familjereglerna som det är. Jag och Jonas drar på en julweekend till Västerås och njuter av egentiden. Ett par veckor senar blir jag medbjuden på Jonas firmafest till Sälen med god mat, dryck och övernattning.

DECEMBER: Simon får äntligen sitt körkort och är ännu mer fri än tidigare. Jag var medbjuden som vikarie på firmafest och hade -ja så roligt!

Julen spenderade vi hemma -vi och våra barn samt Sammys tjej som han träffat i augusti samma år -som vi älskar henne här.. vår yngsta avgudar henne! 

Trots alla restriktioner och all annan negativitet i vardagen så har vi haft ett fint 2021 

-men jag ser fram emot ett vanligare 2022. Jag vill börja leva utan hinder, jag vill upptäcka och njuta av allt som har att erbjudas utan några restriktioner -vill inte ni?

🖤

i en rasande fart -så som alltid! 

Barnen har fortfarande jullov -likaså pappan i familjen. Jag har däremot redan gjort 2 arbetspass och är också garanterad ytterligare 4 pass till i januari månad -förstå min lycka! Som vikarie lever man lite för stunden och det finns alltid en inre stress över att det inte ska gå ihop i slutet av månaden. I mitt fall -enda sen i maj förra året så har jag fått ihop precis det jag behöver för att kunna leva OCH uppleva livet! Jag har haft tur! Däremot är det lite extra trevligt att redan nu veta att det kommer att lösa sig -allt jag behöver är 3 dygn till och februarilönen räcker och blir över! Vilket inte är svårt eftersom livet har sin gång och det finns alltid nån tjej i teamet som blir sjuk, måste vabba eller har andra måsten som ger mig ett extra pass.

Imorgon är jag ledig och jag har ikväll unnat mig ett glas vitt i min nya, mysiga och fluffiga dress som jag i julklapp fick av barn och man. 

För visst får man unna sig -jag jobbar ju ändå inom vården och helgvila existerar inte längre!

Jag älskar den och den har helt klart blivit min favorit i vardagen

-kommer fram så fort jag är klar för dagen med mina utsvävningar.. 

🖤