Direktlänk till inlägg 16 juli 2017
I fredags åkte min stora kille tillsammans med sin storasyster till Stockholm. Vi tyckte han behövde få komma iväg lite, få uppleva något positivt med tanken på den långa processen ang det han hade vart med om. Han såg fram emot resan hela veckan. Jag tror han kände sig lite stor med tanken på att dom ensamma skulle åka buss hela vägen tillsammans med Emilias andra 2 syskon.
Dom fick en heldag på Gröna Lund, åkte massor av karuseller, åt snacks och hade det bara bra. Det hela gick jättebra, dom hade en toppen helg och trots att hans var nervös över att sova borta något som inte är hans grej så gick det jättebra. Han ringde inte en enda gång och var ledsen. Däremot grät han från att han kom hem vid ca 17 till att han gick och la sig...typ nu. Han saknade sin syster och deras helg. Bussresan hem gjorde han och hennes småsyskon ensamma tillbaka, jag är stolt som mamma för att det hela gick bra...men visst var man nervös. Jonas ville hellre att dom skulle åka tåg, han tyckte det kändes mer säkrare.
Det gläder mig att dom har fått en fin kontakt, att dom nu kan umgås och hitta på saker med varandra. Det är inte alltid lätt med stor/småsyskon. Bandet mellan syskon tar ju några år, speciellt när det är olika kön. En trotsig tonårssyster och en jobbig lillebror, men dom har bägge växt. I Theodores fall så kommer han ju alltid vara "halv".. speciellt när det finns vuxna som gärna måste poängtera sånt som "det är din halvbror, halvsyster" osv. Det är hans syskon PUNKT! Man går ju inte runt och ex. vis säger "ja ska ta en fika med min helsyster/bror??!Tönteri! Han längtar mycket efter att få åka tillbaka till henne, önskar att hon snart ska komma hit. Jag hoppas dom fortsätter på sin relation.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | 8 |
9 |
|||
10 |
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 | |||
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|