Nu är vi äntligen här, dagen som vi hade väntat på...vår pojke skulle äntligen få se ljuset och vi skulle äntligen få bli föräldrar till ännu en pojke!

Jag minns inte om vi var redan vakna eller om dom fick lov att väcka oss. Jag minns bara hur jag fick följa med morgonronden runt hörnet till vårt rum och in till gyn. Det stoppades upp verktyg och man kunde konstatera att livmodern var påverkad men behövde lite naturlig hjälp för att förlossningen skulle kunna starta, att det skulle inte krävas mycket för att det självmant skulle starta. Ballongmetoden, det var min igångsättning.

En ballong förs upp, blåses upp och ska sen sakta dras ut. Nja, så lätt var det inte. Jag tror dom testade den metoden 2 gånger under ca 5 timmar innan dom gav upp! Eftermiddagspersonalen ville nu och hade bestämt att avvakta med igångsättning tills morgondagen, man tyckte inte längre att det var så viktigt med en igångsättning. 

Jag vart sjukt frustrerad, dom hade ju lovat mig, jag skulle ju få se honom nu! 

När kvällspersonalen hade kommit så gjordes en ny bedömning och utifrån min historik med Theo och journalerna från i fredags så bestämde dom att jag skulle få fortsätta med min igångsättning. Men den här gången skulle värkstimulerande dropp sättas in. Jag vart så lycklig, så taggad!

Det dröjde inte länge innan värkarbetet startade och jag fick byta rum. Jag kan inte beskriva min känsla, min lycka...min harmoni. Jag minns Jonas och hur han gjorde sitt bästa, hur han kämpade med att bara finns till, hur han ständigt frågade BM nya frågor och hur jag hörde hans oro i hans röst. Jag minns ekot i mitt huvudet, hur lustgasen var min bästa vän, hur mina läppar vart torra och hur BM gick fram och tillbaka och nynnade på låtar som spelades på radio! Jag minns hur jag uppfattade tiden...att 1 min i själva verket va 5 min! 

Ja jag minns så mycket men ändå så lite. 

Jag minns hur jag som kvinna, en födande kvinna hade full kontroll på hela min förlossning. Fast än jag bara hade gjort den 1 gång sen innan så visste jag när, hur och vad som skulle hända. Jag visste när det var dags!

Och sen kom han, så fort...han flög som en raket ut. Krystningsvärkar hann jag knappt med. Han var så tanig, liten, kladdig och hårig(?). Inte alls så som jag trodde att han skulle vara. 00:30 föddes en kille på 49cm och 2850g.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ..dem fanns det hela gårdagen. Solen låg fint över siljan när vi tillsammans med dem små gick tipspromenaden längs saxviken. Det fanns isprinsessor, korv och varm saft. Vår näst yngste vart dock både arg och ledsen över att inte kunna åka skridsk...

  inte direkt -tidigare idag trodde jag det var lördag idag. Alla dagar flyter lite ihop nu, helgen ser man inte ens fram emot! Igår testade sig familjemedlem nr 4 för covid, 2 kvar och jag är en av dem. I 3v har jag nu haft symptom, dem finns där ...

  Då är vi där, så som många andra just nu -i familjekarantän.  Fast än det är jag som har vart mest utsatt, ingått i 2 smittspårningar +vart sjuk sen i tisdags förra veckan så är det inte jag som är den "skyldige"  Nu tänker jag att det had...

  något som står med på min buckit-list -men som jag trott jag måste resa till typ Norrland för att kunna se. Men igår fick jag uppleva det -rakt ovanför vårt hus.        Helt galet fint!   🖤   ...

  Jag hade så mycket att göra i veckan. Lämna in hunden på klippning, tandläkarbesök och fixa mina naglar. Alla dessa ärenden fick jag ställa in eftersom det tog nästan 3 dygn för mig att få tillbaka negativa covid-testet.  Jag började i torsdags...