Igår fyllde den där fantastiska mannen år!

I 9 år har jag haft äran att ha honom vid min sida. Det har inte alltid varit lätt, det har inte alltid vart säkert, det har funnit stunder där man helt enkelt bara har velat ge upp! Inte pga av att vi saknat kärlek, känslor eller så(!)  mestadels pga saker/människor runt om! Idag är jag glad att vi kämpade, att jag inte gav upp, att jag tillät mig själv att fokuserade på vad som skulle kunna vara! Det vart ju så mycket bättre än jag någonsin trodde var möjligt.

Med facit i hand kan jag säga att allt har vart värt det. Jag älskar han mer idag än då vi först träffades. Jag vet att jag borde hylla honom mer, det är lätt att man glömmer det i en vardag. Men jag älskar honom, tar inte honom för givet och uppskattar allt han gör för mig och alla vår ungar! Han är min man, min bästa vän och pappan till våra barn. Han är allt det jag inte trodde var möjligt!

Grattis på födelsedagen min fina man!

Och visst firade vi honom. Redan för ca 2 månader sen så påbörjades planeringen kring hans lilla överraskningsfest! Det vart inte riktigt någon överraskningsfest men överraskad vart han!

Jag hade bjudit flera av hans "gamla" och nya vänner. Till vår förvåning det skulle regna och åska så bjöds det på ett riktigt kanonkväll med jättefint väder, värme och mygg! Vi grillade och umgicks. Pratade både gamla och nya minnen. Det vart en fantastisk kväll som höll i sig enda fram till 03 snåret. 

Idag har vi vart lite trötta. Småpojkarna vart hemkörda runt 12 och det har därefter gått otroligt långsamt?!

Vid 16.00 åkte Jonas iväg och blir nu borta några dagar. Det brukar alltid vara lite stressigt när han åker. Theo som ska ha träning, tider att passa eller möten att närvara vid. Just den här veckan har vi inget sådant!

Småttingarna har lagt sig kvällen och jag ska själv ta en tidig kväll..snart.

Nu ska jag njuta av lugnet och det faktum att jag kan kolla på precis vad jag själv vill, jag behöver inte kompromissa med någon!

Gokväll, än en gång..älskar att det äntligen är sommar.

Att man kan sitta ute sent på kvällen och att man inte behöver klä sig som en eskimå...

som nu, klockan är 19.29 och här sitter jag i mina tunna pyjamasbyxor och ett tunt linne ute på altanen och bara njuter. För en gång skulle så verkar pollen-sprayen fungera och jag kan faktiskt vistas ute!

Eddie har precis somnat efter en Sanda-Promenad som vi precis kommit hem ifrån!

Jag glömmer av hur fantastiskt fint vi faktiskt bor, vilken natur vi har kring oss. Jag älskar verkligen Sanda! Det är så lugnt och fridfullt här. Ingen trafik och en helt fantastisk utsikt över Siljan!

Jag är så tacksam över mitt fantastiska liv.

Hade någon för 10 år sen sagt att jag skulle få allt.. jag hade skrattat åt dom!

Att mina barn får växa upp så här?! 

Fånga inte dagen, fånga stunden!