Det har verkligen vart en frostig helg, temperaturen har legat på minus hela hela helgen.

Igår kväll började vi fundera på nästkommande semester. Vi jag har hela tiden sagt utomlands. Helst Egypten! Vi har vart där 2 gånger nu jag och Jonas, vi älskar stället. Däremot är Egypten mer än bara ett stort hotellområde. Landet ska vara helt fantastiskt, människorna är vänliga och alla dess pyramider är legendariska. Vi har bra sett hotellområdet..

missförstå mig rätt, det är jättefint, allt det du behöver finns där på området och 7 olika restauranger.. men vi vill se mer! Vi har därför bestämt oss för att åka tillbaka dit en annan tid, då barnen är stora och vi kan åka själva. Just nu.. när barnen är små så känns en

All Inclusive resa mer praktiskt!

Men nu då, vart ska vi åka istället?! 

Vi har kollar på Nazar. Ett resebolag som vi kollade på redan förra gången vi åkte utomlands. Vi vågade då inte åka med ett "okänt" bolag och det naturliga valet föll på Tui. Nu är vi alltså tillbaka på samma bana som sist och jämför priser mm mellan Nazar och andra bolag. Hur jag än vrider och vänder på det hela så handlar det om tusenlappar i skillnad. Nazar skulle vara ett bättre, mer ekonomiskt alternativ för vår stora familj! 

Tidigare idag slängde jag ut en förfrågan i en "resegrupp" på FB med mer än 38 tusen medlemmar och vart glatt överraskad över all positiv feedback ang Nazar. Det känns alltid mycket bättre när man får saker man själv är osäker på bekräftat av andra.

Det blir mer av en To go-känsla, 

Don´t you think?

Frågan återstår, vart ska vi åka?!

Slutat röka, jag kan ärligt säga att det är det bästa jag har gjort! Den 15/12-2017 har jag vart rökfri i 1 år. Jag vågade inte hoppas på att jag faktiskt skulle lyckas hela vägen. Jag trodde att jag skulle hitta mig en väg in igen, en ursäkt för att få ta till den där ciggen ännu en gång.. så som många gånger förr! Jag såg hinder långt innan jag slutade.. semester, kaffe på altanen, festen... efter maten. you name it! 

Att sluta röka är inte enkelt men det är inte en omöjlighet! Att ha rökt i 1, 5, 10 eller en 50 år har ingen som helst betydelse på den dagen du beslutar dig för att sluta, det är precis lika svårt oavsett rök-år! Men det måste vara ett beslut, ditt beslut, din vilja, för din skull! 

Jag hade inte berättat för någon om mina planer, inte mer än för Jonas. Jag hade inte orkat med "tjatet" varje dag -hur går det, blir du sugen, är det jobbigt, mår du dåligt. Jag tycker det är jobbigt än idag att få frågan! Jag sjukskrev mig och sov mig igenom nästan en hel vecka innan jag fick tillräckligt mycket mod att våga vistas bland rökare. Jag undvek raster tillsammans med andra, höll mig sysselsatt och tränade en hel del.

Ciggen var min bästa vän, den fanns där, alltid! Till telefonsamtalet, när jag var ledsen, arg eller stressad. Den fanns där då jag också var glad, upprymd eller firade. Kaffet smakade bättre, samtalen vart roligare och rasterna mer avslappnande! Jag tog till slut modet och bestämde mig för att sluta...Min bästa vän, nu skulle allt det ta slut! 

Ni kan då föreställa er min irritation när frågor så som -hur mår du, är du sugen, är det jobbigt ställdes till mig?!

När ni nu har läst min känsla kring ciggen, vad den faktiskt betydde för mig, hur den påverkade mig...

Hur tror du att jag mådde eller hur det gick... och om jag var sugen?

Nä så jag sa inget till någon. Det var min fight, mitt val...och jag behövde göra det själv, för mig själv! Inte ens barnen visste, jag ville ju inte göra dom besvikna ifall det inte höll enda ut!

Jag kommer då och då på mig att tänka på cigg. När jag äter mat på en uteservering, tar ett glas vitt i trädgården, på kafferasten m.m 

Jag får i samband med det ångest och hjärtklappningar. Jag vill ju verkligen inte tillbaka till den tiden, då hela mitt liv kretsade kring den där ciggen, för tror mig.. det gör den!

Jag kan inte vara säker på att jag för alltid kommer vara rökfri. Jag vet däremot med all säkerhet att jag kommer bli sjukt besviken på mig själv om jag tillåter mig falla dit igen! Det är inte värt det! Jag hoppas någonstans att genom att jag har slutat röka så har jag ökat mina levnadsår för mig själv, mina barn och barnbarn! 

Till alla er som inte röker men som kanske har någon som har och nu har slutat..

Det är jobbigt, det kommer stundvis alltid vara jobbigt.. av olika själ. 

Till er alla som vill sluta röka... första steget är att vilja! Finns det vilja så finns det styrka!

Grattis till mig, 1 år som rökfri, mindre stressad 5 barns morsa!