Alla inlägg den 18 juni 2019

Av Natascha Lindberg - Tisdag 18 juni 13:03


Jag har ofta fått höra att jag har ett sjuhelvetes minne, vissa situationer minns jag in i det minsta detalj -sjukt jobbigt när det finns sånt man helst av allt vill glömma!


Jag minns speciellt en situation som om den var igår och det har nu gått 10 år. Jag och Theo hade alldeles nyligen flyttat in i vår nya lägenhet på Ängsgärdet i Västerås och vi satt i en varsin gunga på områdets lekpark -Det var jag och han! Jag minns hur hur han kippade efter luft av all skratt när gungan åkte fram och tillbaka. Just där, just då kände jag fullständig harmoni och en känsla av frihet -jag kunde andas! Jag tänkte att det här fixar vi -jag och han och vi behöver inget eller ingen!


Missförstå mig rätt, självklart var det tufft, självklart kände jag sorg över hur saker var/vart. Jag var till och från nästintill handlingsförlamad och kände mig helt misslyckad. För första gången stod jag helt på egna fötter, helt ensam utan en annan vuxen i mitt liv och nu skulle jag dessutom ta hand om ett litet barn som förlitade sig på mig till 100! -Jag som inte ens visste hur man betalade räkningar! 


Hur som helst, där satt vi och jag var så himla lycklig -ensam men lycklig. Där och då slog även annan tanke till -Skulle mitt barn någonsin känna frihet men framförallt trygghet? Vi bodde i ett helt ok område men det var inget område som man ensam lät barnen ränna ute efter klockan 17 på kvällen. Jag ställde mig snabbt i en kö på en markplanslägenhet och hoppades på att snart få en liten känsla av frihet. Ett hus med stor tomt, gräsmatta, lekstuga och diverse andra lekytor för barnen fanns inte ens med i min vardagliga dröm!

Trots det kände jag mig lugn -till freds! 


Idag ser mitt och Theos liv annorlunda ut. Vi har så mycket att vara tacksam över. Jag är så glad att Theos liv vart så mycket mer än vad jag vågat drömma om! Idag öppnar vi upp ytterdörren på förmiddagen för att sen inte stänga förrän på kvällen -i alla fall om det är en sommardag. Barnen springer fritt och barfota på gården och jag har ingen som helst oro för vad som händer utanför en sen eftermiddag/kväll. Om inte det är en frihet så vet jag inte vad som är! 

 

 

Min älskade unge! 

För din skull, för dina bröders skull ska jag aldrig någonsin nöja mig med mindre 

-Jag ska alltid drömma stort!

 

ANNONS
Av Natascha Lindberg - Tisdag 18 juni 10:22


  

Alla vi med barn relatera till det -Visst?

Oavsett hur många/få barn du har så kommer det alltid att finnas den där malande känslan inom dig att du borde ha gjort mer, sagt mer -ibland mindre. Kramat lite hårdare, blåst ett sår lite längre -tagit vara på stunden i nuet. Som förälder kommer du alltid ha känsla av otillräcklighet. 


I vår familj består vi av 5 barn och 2 vuxna. "Hur orkar ni" ihop med "men nu är ni väl ändå klara" är en fras vi ofta får höra. Vem är du att påpeka vad vi orkar eller inte orkar, om vi borde ha fler eller inte? Vi har inga barn som vi inte klarar av! Men visst, som ovan -ibland känner man sig otillräcklig! Speciellt om man har ett par småttingar som tar lite mer tid, energi och tålamod. Där varje aktivitet är noga uträknad för att just dom inte ska halka efter. Man måste ha ständigt uppsikt, ett vakande öga på just dom. Att inte behöva oroa sig för att dom små försvinner, ramla ut en karusell eller att ständigt smörja dom med solkräm var semester för oss alla! 

 

I helgen lämna vi därför bort dom små för att istället lägga all energi och krut på dom stora. 

Vi bokade in en hel helg i Stockholm med allt från tågresa, hotell, frukost, restaurangbesök och Gröna Lund. Vi var på Gröna Lund från 11:00 - 23:00 och var inte tillbaka på hotellet för än 01:00. Trots att vädret visade regn veckan innan så slutade med nästan 27 grader hela helgen. 

 

 

    

 

 

 

Jag tror vi alla uppskattade den här helgen!



ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se