Dom senaste 3 åren har jag fått adventskalender av min man.

Den en första var en så där köpekalnder -en färdig ifrån Perfect Beauty. Den var fantastisk och fylld med en massa hår och hudvårdsprodukter. Produkter som jag sen fick lov att köpa mer av -det vart dyrt. 

Den andra som jag fick förra året hade han själv pysslat ihop med att köpa 24st paket med sånt som jag gillar. Det kunde vara presentkort på sushi, en flaska vin. trisslott och ljus.

I år fick jag välja om jag ville ha en färdig eller om han skulle göra en egen -det fick helt klart bli en som han har gjort. Inte för att jag inte uppskattade den färdiga utan för att han hade lagt ner så mycket tid och omtanke bakom paketen förra gången och det uppskattade jag!

Visst är den fin? 

Jag vart impad hur pass bra han idag faktiskt slår in sina paket -ni skulle ha sett förr.

Lucka 1:

Kan tyckas är jättetråkigt med ett vindruteskydd -men det är ännu tråkigare att köpa det själv. Jag hade dessutom sagt det vid första snön..

 "man skulle ha haft ett skydd för vindrutan för att slippa sopa av varje morgon" 

Han hade skrivit upp och börjat bygga sin lista.

Lucka 2 och 3:

Fick jag dessa batteridrivna ljus från Clas Ohlson. Vi har 2 st sen tidigare och jag älskar dom. När mörkret faller så blir dom så verklighetstrogna med sin rörliga flamma. Till dom fick jag dagen efter ett par smidesliknande ljusstakar att sätta ljusen i. Dom hade han ioförsig sett och sagt att han ville ha -kanske den klappen var mer för han än mig.

"Vad har du för man får jag höra -vem gör så? "

Visst är han fantastisk -och han är min!

🖤

..barnens alldeles egna nissetomten Stig

-för 5:e år i rad. Från att ha bott i en springa i golvet utan några som hellst tillbehör -till att bo nere vid öppna spisen med dörr, gran och nu även i år med staket och gatlykta. Jag tänker mig en övervakningskamera till nästa år?

Skämt åsido -barnen älskar det här. Jag älskar det här. Många säger att jag gör det för min skull, att det är jag som tycker det är roligast och att barnen säkert hade tyckt det vart lika kul med att han fortfarande bott i springan, i golvet. Absolut -dom hade vart glada ändå. Och visst gör jag det för min skull och för att jag tycker det är roligt -men det är pga barnens reaktion till det hela som jag gör det. Jag älskar att se deras oförstörda små blickar full av förväntan och magin dom fortfarande tror på.

Jag har skrivit det förut -det tåls att påminna.. dom kommer inte för alltid vara små. Dom kommer inte alltid ha den glittrande magin och tron på tomte, fe och andra sagoväsen. Dom kommer att bli stora och allt vi då har kvar är minnen över den fina tiden. Så ja -jag gör det lilla extra -jag anstränger mig för att bevara den fina i deras tro. Jag skapar minnen och kanske tradition som jag och dom kan bevara och ta efter till framtiden.

 
🖤

Nu har jag ett julklappstips till er alla som har svårt att komma på något att ge till era nära och kära. Ett tips till er alla som älskar det personliga utan att spendera en förmögenhet på gåvor. 

I samarbete med min man -dock utan ersättning.. that´s a boomer.

Nu kan ni köpa en kanonfin ljuslykta till mor/farföräldrarna, kusiner, systrar och bror. Till gudmor/far eller mamma och pappa. Lykta har kommit att uppskattas av så många i den mörka årstiden vi just nu befinner oss i och är en perfekt julgåva/present.

Varför inte ge mor/farföräldrarna en ljuslykta i julklapp på det finaste dom har

-deras barnbarn. Till sambon med hans favorit lag i hockey/fotboll eller musikgrupp. Till syrran på hennes häst eller brorsan med hans bästa citat.

 Bilderna kan vara dina egna -favoritbilder på familj, barn eller husdjur. Dina bröllopsbilder eller kanske bilder med ditt favorithockeylag tagit direkt från googel. Du kan även ha en valfri text ihop med bilderna -kanske en dopgåva med namn, vikt, längd och tid. 

-fantasin är din egen. 

Dom lyser superfint i mörkret och helt klart en favorit även här hemma hos oss 

-ljuslyktan med våra fem barn som lyser upp i mörkret.

*Just nu kostar lyktan 250:-/st eller 200:-/st

  vid köp av flera. 

*Bilderna kan vara olika vid köp av fler.

*Ett glasunderlägg medföljer att ställa

  värmeljus på 

  -vi använder oss av ett värmeljus modell större.

*Det går att få 4-5 bilder på en lykta

  -beroende storlek.

Är ni sugna på er egen lykta kan ni kontakta "the maker" på bildlyktan@gmail.com 

-ja jag vet, namnet kunde ha varit bättre.

🖤

Gokväll -idag har det verkligen vart en sån där trööökig dag. Allt har gått långsamt och segt. Jag kan inte minnas när jag var så här uttråkad sist! 

Den här veckan har jag arbetat 3 dagar istället för 2 som jag annars gör. Det på grund av att jag var sjuk för ett par veckor sen. Istället för att sjukskriva mig så jobbar jag istället ikapp dom dagarna. Det hade ioförsig inte fungerat om jag fått positiv coronatest. Jag är fortfarande småsnorig och kan få en hostattack men mår i övrigt bra. Jag känner mig som lite småkriminell när jag går runt i affärerna och då och då måste hosta till -därav har jag hela tiden haft med mig mitt papper på att jag har testat mig och att det är negativt. 

Dagens positiva fick jag i ett telefonsamtal tidigare idag -företaget jag arbetar på har fått beviljat fortsatt permittering december ut. Vilken lättnad! Det känns skönt att slippa all krångel med att boka tid på arbetsförmedlingen, ringa a-kassa och allt annat nödvändigt runt om en arbetslös -speciellt dec månad då det är många som är lediga. Det känns skönt att veta att pengarna kommer att komma in en månad till. Ingen vill ha ekonomisk stress -och absolut inte runt jul då pengarna har en förmåga att slukas upp i stora svarta hål! Jag kan andas ut! 

Utöver det -som jag skrev upptill.. jag har vart så uttråkad -precis hela dagen! Jag har till och med gått så långt att jag köpte rengöring till tvättmaskinen och gav mig in på att göra rent den. En historia som tog lite längre tid än vad jag har räknat med. Vem visste att man skulle göra rent den emellanåt? Inte jag i alla fall.

Dessa hittade jag på min snabba och nödvändiga shoppingtur idag

-visst är dom fina?

Imorgon kommer jag att lägga upp ett julklappstips till dig som älskar personliga gåvor.

🖤

God morgon. För en sån som mig som annars går och lägger sig ganska så sent så har jag kommit att uppskatta tjusningen med att komma i säng i tid. Enda sen i förra veckan har jag kommit i säng vid 21:30. I förrgår gick jag och la mig redan 20:30 -så utvilad som jag var igår har jag inte varit på.. kan inte ens minnas när! 

Jaha -ännu en restriktion. Kan tycka att den är ganska så oklar men det kommer väl kanske mer beskrivning senare?! Du får bara vara 8 per men flera 100 i ex matbutiker, gallerior, skolor, träningar för barn mm? 

Jag är i alla fall glad över att vi hann komma iväg en sväng innan dom nya "skärpta" reglerna. Redan för 6-7 v. sen bokade vi in en 24h spa-helg i Tällberg. Ligger i en närliggande kommun. Vi skulle äta gott, dricka bubbel och spa lite -för att fira vår 11 års dag. Vi träffades fredagen den 11:e november för 11 år sen. Det är en evighet sen. I efterhand fick vi reda på att Babben Larsson också skulle dit för att uppträda -det vart lite bonus. Men.. pga några restriktioner som krävde i lag dagen innan vart showen inställd och gästerna som då hade bokat för att se just henne bokade då av sin vistelse och hotellet vart nästintill tomt. Vi som inte hade tagit avbokningsskydd för vad han hända frågade min man mig då han bokade vart ombokade till hotellet bredvid -Gyllene Hornet Spa.

Vi hade en supertrevlig dag/kväll och natt -helt på egen hand utan barn och måsten. Vi åt gott, drack gott, spelade biljard så som dagen då vi träffades och skrattade tills folk inte ens orkade vända sig om för att se vad som var så roligt. Vi kan fortfarande än idag skratta tills magen gör ont. Jag kan tänka mig att folk runt omkring såg på oss och fick bilden av att vi kanske var nykära, utan barn och att vi kanske höll just på att lära känna varandra.

Vi är kära, vi har 5 barn och vi vet precis vilka vi är -med och utan varandra. Jag älskar hur han än idag får mig att känna pirret och stärka mina magmuskler med skratt. Hur han kan se på mig med en blick som fortfarande gör mig knäsvag.

Jag bjuder på en sjukt oatraktiv bild just för att ni ska se hur det såg ut hela kvällen .

Vi behövde det här -alla behöver vi tid att bara vara.. speciellt i dessa tider. Jag är glad att vi hann med den här innan allt blir ännu mera tråkigt än det redan är.

Jag älskar han -jag älskar oss!

🖤

Jag tänkte jag kunde spinna vidare på mitt tidigare inlägg -om att vara bonusmamma!

Att vara bonusfamilj är inte alltid lätt -speciellt inte i början av relationen, speciellt inte om det är fler barn inblandade. När jag träffade min man hade jag en son sen innan -han var då 1 år. Min man hade 2st pojkar sen innan  -4 och 6 år gamla. För oss var det lite rörigt i början med mina, dina osv. Men jag tycker ändå att vi väldigt snabbt kom i balans med varandra som familj. Det som sen fick oss att känna oss mer som familj -det var då lillebror John kom till världen. Han fulländade oss alla och vi gick från mina, dina till enbart våra. 

Jag säger inte bonus om mina bonus -jag säger mina barn. Dom är mina barn. När någon frågar hur många barn jag har svarar jag -5st. Jag går aldrig in på detaljer och försöker heller inte förklara vår bonusfamilj -det är för dom som känner oss. Barnen har funnits här sen dag 1 och det på heltid. Jag har vart med dom på läkar/tandläkarbesök, utvecklingssamtal. Jag har lärt dom läsa och skriva, plåstrat om dom och tröstat dom. Men vi bråkar också, höjer rösten, surar och då och då driver dom mig och säkert jag dom till vansinne -men inte mer än mina biologiska barn! 

Jag får då och då kommentarer av er som undrar vart mamman är, är hon ok med att jag skriver "mina barn" varför har dom ingen relation mm. Jag brukar svara på dom kommentarer men publicerar inte det öppet. Det har att göra med min respekt för mina barn -det är deras historia att berätta, om dom vill berätta. 

Det jag kan skriva är:

Barnen träffar inte sin mamma, vår äldsta har inte träffat henne på 2 år -heller inte pratat med henne. Hans lillebror slutade vara där i våras och inte heller han pratar direkt med henne. Det hela är rörigt och jättetråkigt för dom -som mamma känner jag med och för dom! Relationen mellan dom innan har varit till och från umgänge -med en period av varannan helg. Men det är och har alltid varit hos oss dom bor.

Jag har däremot alltid funnits där -vare som dom kanske velat eller inte. Jag har vart en trygg punkt oavsett vad. Jag har inte vänt dom ryggen eller särbehandlat. Jag har helt enkelt tagit min roll som förälder i en familj utan att göra skillnad. Många gör det -många delar på mitt, ditt, mina, våra osv.

För flera år sen gick jag med i olika bonusgrupper på facebook -jag kommer inte ens ihåg varför. Gruppen är till för att ventilera, få tips och råd. Men så som jag upplever gruppen är att det alldeles för ofta används till för att spy kränkande och nedvärderade saker om bonusar, deras bioföräldrar och vilken fruktansvärd situation dom tycks sitta i. Så många gånger har jag blivit så ledsen för så många barn som behöver leva tillsammans med någon som uppenbarligen inte accepterar dom. Många har har också svaren på kommentarerna vart "men jag har ju inte valt ungarna" 

Nej det har du inte -men du valde en man som du redan innan viste hade barn.. eller missade hen den biten vid dating-stadiet ? Barnen har heller inte valt dig, dom har inte valt att deras mamma och pappa skulle separera.. men nu är vi här och det är liksom bara att gilla läget, om inte -nej men då tycker jag du ska flytta. Barnen har redan vart med om tillräckligt -för låt oss vara ärliga, alla barn vill ju att mamma och pappa ska bo ihop. Och nu ska dom också behöva utstå med "elakheter" från den nya?! 

Kanske säger inte bonusföräldern rakt ut känslorna dom känner så ondskefull kan väl ingen vara? men utifrån hur dom skriver i "ventilations gruppen" så kan jag lova att allt det speglas i hur dom hanterar och behandlar barnen -barn är inte dumma och känner att du känner! 

Som mamma till en pojke som har varannan vecka boende hos sin pappa och som idag har en relation med en kvinna -så hugger det i mitt hjärta av bara tanken att hon skulle kunna behandla honom så illa. Nu vet jag att han har en fantastisk extra förälder och att hon är väldigt snäll mot honom. Men jag vet också att han har haft någon som inte alls har omfamnat honom till sitt liv -som har behandlat honom som tredje part och pratat över huvudet på honom. Det kände han, det förstod han och det berättade han för mig. Nej, hon hade inte valt honom.. men hon valde livet ihop med hans far och allt det som kom med -inklusive vår son! 

Jag är ganska så säker på att det inte finns några "ventilations grupper" för biologiska föräldrar som skriver kränkande och elaka saker om dina egna barn för att söka tips och råd! Ja -jag borde kanske lämna gruppen. Borde jag då avsluta med ett "tack och hej -nu lämnar jag denna vidriga grupp" Skämt åsido -bonusföräldrar har ett stort ansvar att få barnen att känna sig accepterade och respekterade.. för det var faktiskt just du som valde livet åt dom -inte dom åt dig! Dessutom har många barn redan en rörig relation till någon av sina biologiska föräldrar och behöver inte ännu en till att handskas med! Sen finns det absolut speciellt Bio-mammor som alldeles för många gånger sätter käppen i hjulet för den "nya kvinnan" och "nya familjen" men det är aldrig barnens fel -aldrig! Påverkar bio-föräldern sina barn att bete sig på ett vis som som inte uppskattas så har det enbart med lojalitet att göra -barn är alltid lojala till sina föräldrar! Man måste inte älska sina bonusbarn -iaf inte så som sina egna.. många säger att det är omöjligt. Men acceptans och respekt bör finnas i alla bonusfamiljer

-därefter kommer kärleken ganska så naturlig och inte påtvingad!

Jag kallar mig inte för bonusmamma -jag är en mamma. Jag behöver inte ha ett blodsband eller DNA till dom för att vara deras mamma -här hemma är jag en mamma. En vuxen, en förälder och en som oavsett vad alltid kommer att finnas här för dom! Min kärlek till dom är äkta och genuin och helt villkorslös -precis som som för mina biologiska! 

Ja jag kan hålla på med det här inlägget ganska så länge -det berör och påverkar mig på så många vis. 

Men berätta för mig -hur ser ni på det hela? Har ni bonusbarn, har ni varit bonusbarn -känner ni någon. Dela gärna med er av tankar och funderingar kring detta inlägg. Har ni egna erfarenheter i ämnet?

p.s mina barn har läst stycket som handlar om just dom och gett mig sitt godkännande för publicering.

🖤

Idag är det ingen vanlig dag -för det är Simons födelsedag.. hurra hurra hurra!

Vår äldsta unge fyller idag 17 år -än en gång blir man påmind om hur snabbt tiden springer iväg! 

Simon -min fina Simon. Vi delar inte blodsband, du var aldrig en del av mig så som barn i magen är. Men jag är så tacksam att just du är en del av mig idag. Det finns ingenting jag inte skulle göra för dig -Du är mitt barn oavsett biologi! Ingen eller inget kan ändra mitt band till dig eller så som jag ser på dig -du skulle kunna vara min egen. 

Det finns mycket jag kan skriva till dig eller om dig -men jag tror du innerst inne vet vad jag känner. För barn vet det -barn vet att en mamma aldrig sviker, att hon alltid finns där oavsett vad, när och hur. Ett barn vet att en mammas kärlek är villkorslöst och sann. Åtminstone vet ett tryggt barn det. Och trygg är du. Du är stark, ärlig och lojal. Jag tvivlar inte en sekund på att du alltid kommer göra oss stolta -mig och din pappa!

Grattis på födelsedagen min fina unge

-Jag Älskar Dig! 

🖤

Ja men då är det dags igen, återigen är jag sjuk

-för andra gånger i år. Jag hade en släng av en slags influensa i slutet av mars/början på april och trodde väl kanske att thats it. Jag har aldrig varit sjuk i influensa 2 gånger på ett år -aldrig! Men nu är jag -och det kom utan någon som helst förvarning!

Jag kände inte av någonting när jag på måndag morgon vaknade. Jag hade inte ont, kände mig inte snorig och kunde genomförde ett träningspass innan lunch -jag mådde toppen. På eftermiddag, mot kvällen small det till. Det var som om någon dragit ut proppen ur näsan på mig och jag vart dunderförkyld. Natten till tisdagen var fruktansvärd, det var som om jag svalt en näve med rakblad som jag sen skulle försöka svälja -det var fruktansvärt! Jag mår inte direkt bättre idag. Jag känner mig bakfull och har ont precis överallt, snorar och har feber. En cocktailblandning av Alvedon och Ipren tar udden av det värsta, jag måste stå på benen -jag har barnen hemma. 

Jag hoppas ju såklart att det är bara en vanlig förkylning och att jag kan arbeta ihop mina timmar i nästa vecka -där av har jag barnen hemma istället för på dagis då jag kunde ha vilat. John vart sjuk han också -lika så som för mig så kom hans snor som ett email. 

Jag mår fruktansvärt -på riktigt! Värst är nog huvudvärken. Jag kan inte minnas att jag någonsin haft så ont i huvudet vid andra tillfällen då jag vart förkyld?! Jag har tidigare återigen gjort covidtest och väntar nu på besked -förhoppningsvis får jag besked redan imorgon. Den här gången gjorde det faktiskt ont att göra testet -det kändes som om hon var längre in och snurrade 50 varv mer. Efteråt rann det ur ögat på mig -man skulle kunna tro att hon satte hål på tårkanalen.

Men jag känner så här -nu jä*lar får det väl vara nog med skiten?! Hur länge kan det hålla på

-och ska man nu för alltid vara orolig för att ha smittats vid minsta symptom?!

🖤