Hade jag veta om nattens dramatik så hade jag aldrig lagt mig så sen som jag faktiskt gjorde igår klockan 00.

Jag hann inte mer än lägga mig och precis somna för

att vakna upp med ett ryck av att Eddie spyr

ner hela sängen!

Upp, slita av sängkläderna, in med Eddie till badet, byta sängkläder... Eddie är nu klarvaken och att lägga sig för att sova fanns inte i hans vildaste fantasi!

Jag var inte speciellt orolig över någon kräksjuka,

hur skulle det liksom gå till(?)...

han och hans bror har vart hemma från dagis

sen förra fredag!

Till slut så, vi hinner somna i ca 20 min och han spyr igen?! Upp igen, samma procedur som första gången

Ja men det är väl klart att han är kräksjuk! Varför inte liksom, det är ju trots allt Vabruari!!! Men jag har aldrig någonsin vart med att någon ut familjen blivit kräksjuk/magsjuk utan att ha vart "utsatt" för det.

Är det vanligt??

Klockan 06 hade han spytt för sista gången och var

vid 08 jättehungrig!

När jag i morse vart väckt av Jonas som stannat hemma halva förmiddagen för att jag skulle få sova en stund var jag alldeles groggy i huvudet, som om jag var salongs berusad. Blir det så när kroppen vaknar och somnar,

om och om igen under en hel natt? Tack gode gud för kaffe, lyxen att jag har tillgång till kaffe...så tacksam!

Nu när jag mår bra, varför ska inte nästa bli sjuk.

Det är ju så det funkar!

Vabruari är snart över...håll ut!

Imorgon är det äntligen fredag och allt som hör till!