Hallå! Jag vill först och främst börja med att skriva tack till er alla som har tagit sig tid för att läsa mina inlägg och dessutom lämnat en liten kommentar -så jäkla fantastiskt! Det är en sak att se en statistik på antal besökare men det är ju så kul när folk lämnar ett litet spår efter sig-mer personligt då. Håller ni inte med?

Kanske borde jag presentera mig, berätta lite om mig själv och min familj... hade ni velat det, gör man sånt nu för tiden? Finns det något speciellt ni i såna fall skulle vilja veta?

Näst sista dagen på året och som en familjetradition bjuder alltid min svärmor oss och min mans 2 systrar med familj på nyårsmiddag på restaurang. Sammanlagt är vi 17 st, var av 10 barnbarn. Notan? Skulle aldrig våga fråga.

Ha nu en fin eftermiddag/kväll!

Om bara 3 dagar är det återigen dags att fira in nya året, tiden går så himla fort -den tycks aldrig gå i den takt som man önskar.. någonsin! Väntar man på något roligt och spännande står tiden helt still. Tittar man på barnen så verkar tiden gå i rasande fart och det är alldeles snart dags för den äldsta att flytta ut.

Vi har hunnit med en hel del i år. Vi har renoverat 2 sovrum, vart utomlands, Theo har börjat med ishockey, vår äldsta ha börjat gymnasium och vi tycks ha blivit med hund -det sistnämna är helt otippat eftersom Jonas har varit nästintill helt omöjlig på den fronten. 

Någon graviditet har det däremot inte blivit så som många i vår omgivning trott. Kanske har vi kommit till den punkten att vi ser fördelarna med att inte skaffa fler barn -den där bekvämligheten som helt klart uppstår så snart barnen är så pass stora att roa sig själva i mer än 5 min är obefintlig. Samtidigt är vi inte helt 100 på att vi inte vill ha fler -känslan efter en liten finns fortfarande där. Jag vet att jag inte kommer ångra en liten, jag är bara inte så säker på att jag inte ångrar att jag inte har. Min svärmor sa en gång "man ångrar inte det man har, bara det man inte har" Kanske är det dags att vi besluta oss, vara överens om hur vi vill ha det -vi blir ju inte direkt yngre!? Än en gång har tiden ett finger i spelet, rör om och stressar! 

Jag vet inte om jag är redo att ge upp det där -myset, närheten och känslan att jag är den viktigaste människan i deras liv. Mina barn är stora, dom behöver mig inte på samma sätt -jag är inte längre oersättlig. Mellan mig och dom finns nu mera fruktklubbor, dataspel, hockey ..till och med en tillräckligt stor chipspåse med baconsmak.

I morse vart jag väckt med frukost på sängen, inte vilken frukost som helst

-med belgiska våfflor, gräddade av vår äldsta.

Bild lånad från googel.

Våffeljärn fick jag i försenad julklapp av min äldsta. Jag tyckte det hörde lite till att få ett par våfflor serverade -att det liksom borde ingå i julklappen ihop med järnet.Han måste ha hållt med mig eftersom ha tidigt imorse gräddade ett par stycken innan han kom in för att väcka mig med frukost på sängen. Har ni någonsin testat ett par varma och fluffiga våfflor med en gnutta nutella på? -jag dör en smula av bara tanken! 

Jag älskar belgiska våfflor.. som numera är lika mycket ett måste på frukostbordet som en croissant! En perfekt frukost: Hasselnötslatte, croissant, en liten fruktskål och belgiska våfflor med nutella -ni hör väl.. vad mer fattas?

Möt Bosse -2 årig Bichon frisé! 

Sen i söndags har vi haft Bosse hemma hos oss på prov -för en eventuell omplacering. Det var på Jonas firmafest för 2 veckor sen som hans arbetskollega lyckades "lura" på mig att eventuellt ta över Bosse. Hon beskrev den här söta lilla lurviga hundkompis för mig samtidigt som hon hällde upp prosecco i mitt glas. Ni hör väl -jag var såld innan jag fick se en bild på en klädhög som skulle föreställa Bosse. 

Vi tog emot honom helt medveten om hans små "problem" -han är nämligen inte helt rumsren. Trots att han är 2 år så går han ständigt och markerar både hemma och på jobbet. Jag var helt övertygad om att det var ett inövat beteende och inte ett "fel" -jag tycks ha rätt! Sen han kom till oss har han enbart en gång markerat inomhus -det tycker jag är bra för en hund som flera gånger om dagen kissar inomhus?!

I 4 dagar har vi haft han och han tillför så mycket kärlek till den här familjen. Han är supersnäll och låter småttingarna leka med honom utan att bli arg. Får han nog har han smugit sig in i Theos rum för att hänga lite där. Han har sån personlighet! Han älskar att vara ute i snön, gå promenader och ligga i soffan bredvid en -en riktig liten mysare. Vad han däremot inte gillar är Ragnar, vår katt -han är såå rädd för den!.. och alla andra djur också för den delen. Han lindar gärna in kopplet ett par varv runt benen då vi har stött på en annan hund efter vägen. Det kan jag ioförsig tycka är lite skönt, att man har en tillgiven hund som vet sin plats -till och med dom små har kunnat gå ut med han vid tillfällen.

Vad gällande katten -Hur långt tid behöver dom på sig innan dom accepterar varandra?

Hur länge prövotiden är på har vi inte diskuterat, jag och Bosse är överens om att han inte flyttar -vi har bara inte berättat det för husse än!

Gokväll! Jag har vart rätt frånvarande här -stressen har haft sin påverkan. Är det bara jag som blir stressad kring jul? Det är samma lika varje år. Vardagen går i 120 från mitten av nov fram till att Kalle Anka visas i tv rutan och jag börjar smått kunna slappna av -dagen efter är jag helt slut, helt dränerad på energi! Det kan tar flera dagar innan jag känner för att umgås eller träffa folk. Det är inget jag kan styra över -det bara blir så tyvärr.

För att tillägga, korrektera eventuella missförstånd -vi har haft en helt fantastisk jul! Det mesta är helt klart värt det när man ser barnen öppna sina julklappar -ögonblicket då dom får något dom verkligen har önskat sig är oslagbar! Julen har vi spenderat här hemma hos oss med Jonas äldsta syster och familj samt min svärmor. 

Visst tycker jag om julen, förberedelserna med klapparna och julgranspyntet det enda pyntet

-jag älskar att se barnen öppna julklapparna, den bästa stunden med hela julen! Men jag kan tänka mig en helt annan jul, kanske utomlands, all inklusive och 35 grader i solen -det får bli när barnen är stora. Dom har faktiskt redan nu önskat om att få slippa julmaten och istället kanske bara äta tacos -så mycket godare dessutom! Snart, alldeles snart är vi där -just nu fortsätter jag gärna med stressen och allt det runt omkring. Det är nu dom är små

-det kommer dom inte alltid att vara. 

GOD JUL till er alla! 

Hallå -4 dagar kvar till jul!

Ibland är jag bara så jä*la stolt över våra produkter i butiken.

I veckan har min fina kollega sytt dessa ursnygga nyckelband med reflex! Du kan enkelt kroka av och i stället sätta i dragkedjan/jackfickan och använda som reflexband -syns superbra i mörkret!

Visst är dom fina?

Godmorgon! Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför just vår familj tycks ha sjuka barn nästintill varje vecka?! Det är en ond cirkel som aldrig trycks ta slut.

Söndag eftermiddag och John fick 40 graders feber. Jag kollade av min vab-kalender 2019 och insåg att jag hade sammanlagt 29,75 utbetalda vab-dagar +4st ansökta -galet! Det är ju en hel månad av ett år som jag har vabbat! Den här vabben har faktiskt Jonas fått ta. 

Jag börjar faktiskt känna av julstressen nu -all planering och förberedelser som måste göras.

Igår klickade vi i alla fall hem sista klappen till vår äldsta -jag är supernöjd med den, känns som om det kommer bli en succé! Till helgen hoppas vi kunna göra klart dom sista klapparna till resten av familjen..

och Jonas -vad köper man han som har allt??! Han är som Fredde på solsidan -han har allt!

Det är lättare att köpa något till en vilt främmande människa än Jonas.

Ha nu en fin dag!

Jag har hört talas om tyngdtäcke/kedjetäcke. Att den ofta används inom sjukvården, kostar en förmögenhet men i vissa fall kan hyras altv. lånas ut mot remiss. Jag har hela tiden trott att det är till för människor som är äldre och har speciella behov, diagnos och liknande

-snacka om att ha förutfattad mening utan att kolla upp fakta.

Men det har jag gjort nu, jag har läst och läst.. både kommentarer, instruktioner och artiklar. Det krävdes inte någon mer ansträngning, jag vart snabbt övertygad om att det här är ett täcke för Eddie! Jonas har däremot vart något mer svårövertalad.. men till slut så! Igår köpte vi ett 5 kg täcke till Eddie -det är dessutom extra pris på det just nu!

Han somnade fortare än vanligt, vaknade ca 24 för att gå på toaletten, jag bar tillbaka han till sin säng som han snabbt somnade om i -i vanliga fall har det vart nästintill omöjligt och han har gråtit tills det att jag har lagt honom i vår säng!

I morse, ca 06.00 kom han intussandes till oss, 20:00-06:00 -det sömnen har inte han fått ihop sen, ja aldrig! 

Kanske var det här ren tur, kanske det är psykologiskt att han sov så bra.. just för att vi hade pratat om det innan?! Jag har läst att det kan ta upp till 1 vecka innan man ser och känner resultatet -jag hoppas att det här inte var en engångsföreteelse och att alla hans nätter hädan efter är lika bra. Jag är löjligt exalterad över första nattens resultat!