Visst är det en fin känsla att känna sig uppskattad, omtyckt och behövd? 

Dom flesta av oss vill väl bli sedda, hörda och uppmärksammade? Åtminstone är det några av känslorna som jag går igång på! Jag älskar att hjälpa andra, ställa upp och finnas till. Jag mår bra av det -jag gillar känslan. Om jag dessutom gör något jag är bra på, något som kanske inte så många andra hade klarat av -ja men då är jag ju i himmelen! Jag gillar helt enkelt den biten att kunna finnas där för en annan vid behov -för min egen skull! Jag skulle aldrig göra något för att sedan "kräva" tillbaka det -det är inte min signatur! 

För några helger sen var jag hem till min svägerska och familj för att hjälpa dom med en källarrenovering. Något vi hade pratat och bokat datum för flera veckor innan -innan mitt arm-problem. Jag skulle då måla innertaket! Kanske borde jag har ställt in, kanske borde vi ha skjutit på det eller kanske skulle jag ha gjort något annat då. Men jag lovade! Jag lovar och jag håller -det är min signatur! Jag gillar inte att ha saker hängandes över huvudet, jag vill slutfärda till punkt och pricka! Så här i efterhand -kanske inte var så bra idé.

Men vet ni -det var så värt det!

När jag idag kom hem stod det en goodiebag på trappen till mig! 

Men hur fint?!

Ser ni den där fina presentlådan i bakgrunden -Rituals!

Jag vet inte om hon visste men det är få lyxvaror jag verkligen älskar 

-produkter från rituals är en av dom.

Blommorna -älskart!!

Det här var ju helt klart mer än ett tack!

Hur fin svägerska har inte jag?!

Sista april idag, hur har ni spenderat er Valborg?

Vi hade tur med vädret och tog därför cyklarna till Harbacken -jag och småttingarna.

Vi köpte några lotter, fiskade i fiskdamm och fikade -ungarna älskade det! Till min förvåning tände dom kasen redan kl.20 och barnen fick för första gången uppleva det. I vanliga fall brukar kasen alltid tändas sent och med barn som ska sova har vi alltid missat det. Som alltid hade årskurs 5 i Färnäs ordnat ett fin valborgsfirande. Jag har alltid uppskattat barnens fina tillmötesgående sätt som dom haft gentemot dom mindre barn. Jag blir lycklig när jag ser väluppfostrade och trygga ungar om tar sig an dom små på ett pedagogiskt vis! 

Man måste tänka på hur och vart man eldar. Vi på Sanda fick påhälsning av brandkåren i söndags när en av grannarna hade fått för sig att elda en alldeles egen kase.. på gården, i ett tätbebyggt område -som brandkåren några timmar senare fick lov att återvända till eftersom branden hade tagit om.

Nu har barnen precis lagt sig alldeles för sent! och jag väntar in Jonas som har vart på resande fot. Tanken var att jag skulle överraska honom med en stor sushilåda -men eftersom jag inte har en aning om när han kommer hem fick vi hoppa det ikväll. Istället har jag och barnen kommit överens om att överraska pappa med sovmorgon och frukost på sängen imorgon. John har tänkt ut det hela med äggmacka, juice och en kopp kaffe.

Medans jag väntar in Jonas passar jag på att drömma mig bort. Nu när vårstädningen är gjord och tomten är ren från skrot och skräp -då börjar min inspirationen flöda. I sommar tänkte vi riva ner staketet på kortsidan och förhoppningsvis kunna bygga vårt soldäck. Jag kan se allt framför mig men ändå inte -jag har så mycket idéer.

Jag vill ha det öppet och rent med många mysiga platser att slå sig ner på

Något vi båda vill ha är en lite pool, badtunna eller liknande

Självklart inbyggt i altanen!

Och dom här -jag älskar dom här!

Men som vi har just nu så får vi inte plats med dom någonstans.

Självklart skulle småttingarna haft liknande vid sin lekstuga

Nu är det äntligen här, sommaren 2019 -nästan 1 månad tidigare än vanligt. Än så länge är värmen hanterbar men det är dags att besluta om vi ska köpa oss 1-2 eller 3 AC. Mest outhärdligt är det för John och Theo. Solen ligger över deras rum från lunch till kväll. När det är dags att sova så har rumstemperaturen stigit till 29 grader. 

Helgen har vi spenderat med att vårstäda. Igår packade vi en full släpvagn och for till tippen -att man kan ha så mycket skrot. Allt från gamla hockey/innebandymål, barnens slitna snömadrasser och gamla badbaljor. Finns det nått värre än en massa bråte och trasiga leksaker utspridda på gården? 

såna där "kan vara bra att ha prylar"

För ca 5 år sen fick vi en jättefin sandlåda av min morbror -den har använts flitigt av barnen. I helgen fick den nya hela plankor, gångjärn färg och ett par handtag.

Dom duktigaste småmålarna på hela Sanda

Nu kan dom leka i den i minst 5 år till.

Nu är helgen över men det står inte på förrän vi har helg igen. Det blir en kort vecka nu eftersom vi har en röd dag mitt i veckan -på onsdag är det valborg. Vi hoppas på väder och ska i såna fall cykla bort till harbacken och titta på kasen.

btw, cykeln -jag kunde inte låta blir! När jag i fredags var där för att hämta stöldförsäkringen passade jag därför på att påpeka mitt missnöje. Jag förklarade situationen och fråga därefter  "har ni repor på alla era cyklar eller hade han helt enkelt inte kolla på kampanjen"?

Nu handlade det längre inte om att jag skulle byta cykeln till en repfri -jag ville undkomma känslan att dom kanske pratade om mig, att dom tog mig för en kund som dom kunde "lura" 

Min känsla efteråt -obeskrivlig lättnad! 

Jag har redan börjat tagga vår utlandsresa -knappt 4 månader kvar. Jag har redan påbörjat checklistan. Vi har hunnit med vaccinationen, kollat upp vår supertäta reseförsäkring och i fredags var vi och gjorde pass.

Visste ni att man numera måste boka tid för att göra pass -något jag personligen tycker var jättesmidigt! Vi kunde själva boka en dag och tid som passa oss båda. Klicka HÄR och följ sen instruktionerna -enklare än så blir det inte! Du slipper långa köer, folkmassan och stressen som följer med -speciellt om du har mindre barn som saknar ro och tålamod. 

Något som däremot inte är enkelt är att få till ett riktigt snyggt passfoto -håller inte inte med? Jag spenderade vad som kändes som en evighet med att fixa den perfekta looken. Jag tvättade och stilade håret och la på en alldeles lagom vardaglig snygg makeup. Jag övade på det där perfekta leendet utan att le -ni vet, man får ju liksom inte dra på smilbanden jag kände mig verkligen superfräsch! 

Men vad händer...

All den tid, all perfektion ... 

På under 1 min lyckades han få mitt yttre att likna en påtänd kriminell -en perfekt mugshot!

Hur är det möjligt?!

I 5 år ska jag nu dras med samma passfoto. Ett livlöst, platt och helt misslyckat passfoto. Samma pass på minst 5 resor till -jag kommer känna mig iakttagen och ifrågasatt varje gång jag måste visa upp passet. För vet ni -jag ser inte ut sådär!

Igår vart jag med cykel.

Det kan tyckas litet och inte speciellt märkvärdigt men för mig är det en jättestor grej.

Jag har hela tiden velat haft en cykel av kvalité och har därför inte vart så sugen på att köpa en biltema-cykel. Det är visserligen inte något jättefel på dom, man får liksom det man betalar för och inom några år är det dags att köpa ny. Jag hoppas ju på att få slippa det

-att köpa en ny alltså.

Det fick istället blir en från Intersport. En mattsvart damcykel -helt enligt min smak!

Nu till problemet:

Jag vart något irriterad på hela köpes situationen. Jag fick i kassan reda på att den var prissänkt med 1000kr. Självklart vart jag jätteglad över det. Jag "sparade" precis 1000.- där och då. När jag sen kom ut ifrån butiken ser jag en repa. Inte direkt stor och jättesynlig men tillräckligt för att jag skulle störa mig på det! Jag gick tillbaka för att få byta den men får då höra att det är just för den där repan som cykeln var nedsatt. Jaha -jag får väl leva med den sa jag och fortfarande nöjd med att jag "bara" hade betalat 5000:- för den. Väl hemma satt jag och min man och pratade om den och det faktum att även han skulle vilja köpa en bättre cykel. Vi klickar oss in på deras hemsida OCH vad ser jag -cykeln är nedsatt till samma pris som jag precis har köpt den för?!

Dock utan repor?! 

Min fösta reaktion-jag känner mig lurad!

Andra reaktion -är det kanske repor på alla deras cyklar?!

Kanske hade jag känt annat om han hade vart ärlig. Men så här i efterhand upplever jag hela situationen som en lögn. Varför säga att den är nedsatt pga av repan när alla cyklar i den modellen var nedsatta?! 

Det kanske är småaktigt att reta upp sig över något så litet som en 3 cm kort repa.

Men cykeln är ju ny! 1000.- minus eller inte, den var dyr och ny! Ska jag verkligen behöva ta att jag har köpt en ny cykel med repa på?!

Nej, Jag kan inte släppa det!

Jag är en person som trivs bäst i en kontrollerande miljö. Jag vill gärna själv kunna påverka och bestämma. Jag är en person som gärna tar egna initiativ. Jag skulle väl säga att jag är den som hellre styr än att blir styrd. Jag är också den som går efter linjen "gör det själv och det blir rätt från början" 

Som jag skrev tidigare i våras som sökte jag 2 st sommarvikarier till butiken. Jag var supertaggad på att hitta dom där 2 som vi har saknat och önskat att vi hade hos oss -dom som vi inte ens visste om dom fanns. Jag la ut en annons, fick jättefin respons med många ansökan och boka sedan in dom jag tyckte var mest intressanta på en arbetsintervju. Tyvärr hände handen mitt i det här, den inplanerade renoveringen i butiken och som ett straff på det har jag fått något som liknar en nackspärr. Det är oklart om det gör ihop med min han/arm eller om det är en påverkan av en överbelastning från i helgen -hur som helst, jag kan inte arbeta! 

Idag skulle jag ha träffat en som ska provjobba för en eventuell anställning i sommar. Jag var ju så taggad på det. Det var ju jag som skulle hitta dom där 2! Istället har jag fått delegera det vidare till en av mina kollegor. Jag tvivlar inte en sekund på att hon inte kan göra samma jobb som mig, hon är precis lika duktig. Kanske är det en avundsjuka som jag känner att det kanske ses mer som om det är hon och inte jag som har "hittat dom" -do I make sense? 

Jag gillar inte att delegera, jag gillar att göra saker själv -det blir rätt då! Jag känner väl mig kanske besviken och lite misslyckad över att jag inte har kunnat ro in båten ända in till hamnen! 

Jag kan ärligt inte minnas när jag sist inte hade ont någonstans. När dagarna bara flöt på och att jag kände mig oövervinnerlig. Jag har alltid vart i mitt ess, alltid veta hur jag ska göra, alltid gjort mer än vad som förväntats av mig. Jag vill få tillbaka mitt gamla jag, känna mig som mitt gamla jag, känna att ingenting är omöjligt! Det känns klyschigt att säga det det men "man vet inte hur bra man har det förrän man inte har det"! Kanske borde man vara lite mer tacksam, kanske borde man vara lite mer ödmjuk mot livet!

Den kom långsammare än den gick. Det känns ganska tråkigt att jag inte fick så mycket tid ihop med min familj. Jag kom hem sent för att nästkommande dag åka tidigt. Jag intalar mig att det var värt det -både för ekonomin men också eftersom jag såg hur bra det faktiskt vart i butiken -hur välbehövlig den här uppfräschningen faktiskt var!

Jag såg trots det till att vara med barnen när dom hade äggjakt. Kvällen innan satt jag och Jonas tillsammans och målade små skattjakts-ledtrådar som vi sen la i 8 olika små ägg -gömda överallt. Påskharen lämnade sen den första ledtråden tillsammans med en hatt och fjäder på bordet i vardagsrummet. Ni kanske kan förstå deras lycka när dom vaknade på morgonen själv hade jag dock inte hunnit komma upp ännu för att se deras lyckliga ansikten.

Dom tyckte skattjakten var superrolig och hade önskat att den vore ännu längre -något vi lovade att vi skulle framföra till påskharen till nästa år!

Vi tyckte det hela va så roligt att se att vi även fixade en skattjakt till vår äldsta- Han hade sen några dagar tillbaka förlorat lite av sina elektroniska förmåner och vi tyckte det var väldigt roligt ifall han kunde "tjäna" tillbaka den -med hjälp av skattjakt. Jag tog hans tangentbord, skrev en lapp om att påskharen hade tagit den och att han nu hade endast 5 min på sig att hitta den med hjälp av små ritade gåtor. Jag tror kanske att jag och hans pappa hade lite mer roligt än han -men han fullföljde hela jakten och hittade sitt tangentbord -dock inte i tid! Han fick trots det tillbaka sina förmåner. Vi trodde väl aldrig att vi skulle få se han springa.

Resten av förmiddagen la han tid på att hjälpa sina småsyskon med att måla påskkort -som han sen ställde upp på att följa dom runt på sanda för att dela ut. Snyggt klädda i skjortor, hatt och en varsin påsen gav dom sig ut för att knacka dörr -följd av sin storebror på sin hoverboard. Eddie tyckte det hela var helt förtjusande roligt och skötte sig mer än väl. Efter ett par timmar kom dom tillbaka med godis och pengar som kommer räcka i flera veckor framöver om inte deras pappa hittar in i godisskåpet. 

Jag älskar den här bilden. Simon har tagit den medans dom var ute och påskade. 

Helt rätt, fångat i ett ögonblick utan förvarning -det kan inte bli mer äkta än så!

Vilket fantastiskt påskväder -jag önskar att jag också hade fått njuta lite av vädret.

I december egentligen för flera år sen fick jag den briljanta idén om att fräscha upp butiken lite. Det kändes som om den mintgröna färgen hade gjort sitt och butiken behövde sig ett lyft. Jag tänkte att det passade bra nu, den här påskhelgen eftersom det vart röda dagar i samband med påsken. Jag visste inte då då vi påbörjade planeringen att min hand skulle krångla. Jag har förhoppningar om att min kollega ska vara klar med målningen imorgon och jag sen ska få till butiken på söndag -det ger mig en ledig dag i påsk. Jag kan ju alltid önska!

Jag kickade faktiskt igång dagen med ett träningspass redan klockan 07.40 Jag hade redan igår planer för det men både jag och Jonas tvivlade på att det faktiskt skulle ske eftersom inte direkt frivilligt går upp -om jag inte måste. Eftersom Eddie envisades med att vakna 06.50 och det faktum att Jonas inte hade några som helst planer på att gå upp med honom så passade jag på att gå upp, ge dom frukost för att sedan dra iväg och träna. Jag älskar att få till träningen innan frukost och dagens alla måsten -man blir definitivt pigg!

Nu känner man att energin har laddats ut och jag är glad över att kunna slå mig ner i soffan helt för mig själv och ta det lite lugnt. Jonas har tagit med sig småttingarna och vår äldsta hem tills sin lillasyster där dom ska äta en påskmiddag. Visst hade jag kunnat följa med men jag tyckte ändå det skulle bli lite skönt att få lite ensamtid på hemmaplan.