.. varje år tänker jag att jag ska börja julplaneringen i tid. Ni vet -köpa julklappar, förbereda adventskalendern, julpynta mm. Varje år blir det samma sak -jag är alltid ute i sista minuten och hinner precis klart med det viktigaste dagen innan det ska vara klart. I år har jag lite av en dead line -adventskalendrarna måste bli klara inom 2v eftersom jag och pappan i familjen har bokat in oss på en weekend i Västerås. Vi ska unna oss ensamtid, äta gott och passa på att julshoppa lite -det ser vi båda fram emot! 

November månad har alltid varit en stressig månad för mig -som dessutom överlappar sig in i december månad! 

Igår fick vi årets första snö -den låg faktisk kvar enda in på småtimmarna. Idag är den borta, solen lyser, det är +grader, det känns så som om våren är på gång -vilken kontrast! Jag var däremot förberedd med vinterkläder till barnen -den hade jag köpt redan förra månaden. 

Inte nog med att det var snö på backen, vår yngsta vakna med årets första krupp -något vi trott han hade växt ifrån. Han har inte haft det sen våren 2020. Oftast brukar det ge sig runt 3-4 års åldern för att sedan oftast inte existera efter 5-6 år åldern. Jag skulle tro att Eddie är sin mammas son och därför också "den där lilla procenten" som åker på saker -tyvärr. Men det hela brukar ge sig efter ca 3-4 dagar -det är ju synd att man däremot inte får vabba när man jobbar som vikarie, pengarna växer ju liksom inte på träd.

Idag ska vi fortsätta mysa inomhus, ta en solig men kort promenad och mot kvällen ska jag börja förberedelserna med adventskalendrar. 

🖤

Fredagskväll och lite egen-tid för att varva ner efter dagen. Dagarna har gått i ett och tiden har inte riktigt vart med mig. Är det bara jag som känner att det är alldeles för få timmar på dygnet? 

Man kan tycka att jag borde ha haft all tid i världen att hinna med precis vad jag vill eftersom jag har vart ledig sen tisdagseftermiddag -det har jag också men jag har prioriterat bort datorn under den här tiden. Jag har kickat igång varje morgon med ett träningspass för att sen ta tag i vardagssysslor så som tvätt, handling och lite nöje så som fika med vår yngsta. Han har förresten inte kommit in till mig alls dom senaste 2 nätterna -äntligen får jag sova! Dessvärre har han hittat sin väg in till sin storebror väggivägg. 

Morgonen började faktiskt med ett samtal till svärmor som berättade för mig att min svägerska har åkt in till BB tidigt  i morse med värkar och vatten som gått -jag är så exalterad! Finns det något finare än en helt färsk liten bebis -lukten, utseendet och känslan. Det fick mig att börja längta efter en liten -vi har fortfarande inte bestämt oss om vi är klara med barn eller inte. Klockan är nu 20:40 och jag har fortfarande inte hört något om hur det går för dom. 

Idag har våra 2 yngsta vart och klippt sig. I vanliga fall brukar jag själv göra det -det blir oftast bra men den här gången ville vår 8 åring gärna gå till frisören eftersom han upplever det så mycket mer behagligare än då jag gör det. Det fick blir så -det vart superbra och ungarna vart nöjda. Frisören var väldigt effektiv, snabb och krånglade inte. Han gjorde sin grej, hår flög åt alla håll -20 min senare var dom båda klara och det kostade ynka 500:- för båda.

När du dör mamma, kan du då ha din telefon i fickan så att vi kan ringa dig om vi behöver dig -och spara bilderna som du tog på oss idag så du kan titta på dom om du saknar oss. 

Å mitt hjärta brast när min yngsta på 5 år säger så till mig tidigare ikväll! 

Eddie min Eddie -Jag älskar dig!

...inte om det är ett bra mönster! 

Eddie har verkligen sovit jättebra ensam i sin säng -med undantag att han behöver hjälp med att "stoppas" om efter sitt toalettbesök. Igår önskade han att få tillbaka sitt 5kg täcke jag hade inte en tänkte på att det kunde vara ett bakslag. I natt var vi tillbaka på ruta ett och sprang 70 trafik mellan sovrum och hans rum. När han sen 04.30 kom in gav jag upp och lät han lägga sig bredvid. Jag kunde inte riktigt somna om och kände att vi än en gång misslyckats -jag klarade inte tanken på att vi skulle vara tillbaka i samma mönster nästkommande kväll/natt. Motvilligt eftersom jag faktiskt var trött plockade jag upp honom i famnen och gick tillbaka med honom till sitt rum. En liten stund senare km han och bad om att få tillbaka sitt 9kg täcke som jag under natten lånat. Han somnade om ganska så på direkten och vakna sen inte förrän 07.10 då vi faktiskt skulle upp! Det känns lite som en bekräftelse till att tyngdtäcket faktiskt fungerar! 

Man ska våga bryta ett mönster -men inte om det är ett bra mönster!

Nu är det dags att sätta fart med dagen, lämna barn på förskolan och själv åka till jobbet! Jag förlorade faktiskt 30 min igår för att åka och ta ett antikroppstest på apoteket -mer om det skriver jag sen.

Ha en fin dag!

Idag var det planerat att jag skulle jobba 08-16 -riktigt så vart det inte. Redan igår kväll sa Eddie vid flera tillfällen att han hade ont i magen. Jag hade ju hoppats att det skulle gå över till morgonen men så vart det inte. Vi tar en ledig dag till och förhoppningsvis är han bra tills imorgon -han verkar inte ha ont nu och har både ätit och druckit utan några "biverkningar" 

Men hörni -han sov hela natten i sin säng utan att vakna! Klockan 05.20 knackade det försiktigt på min dörr och han behövde hjälp med att stoppas om efter sitt toalettbesök. Eftersom klockan ändå var så pass mycket och tanken var ju att gå upp klockan 06 så fick han istället följa med mig in -jag räknar ändå det som en hel natt.

Jag är i chock -äntligen! Han var så stolt och har gång på gång påmint mig om allt han ska få göra och få nu om han fortsätter att sova i sin säng. Vi ska till badhuset, äta saltkringla, köpa mandariner och gå på bio. 

Nu ska man ju inte ropa hej innan man är över bäcken -men jag kan inte hjälpa att känna att han/vi har lyckats!? Jag känner mig så jädrans harmonisk idag, lycklig och tillfreds!

Idag kommer Jonas hem och jag hoppas inte att det blir ett bakslag för Eddie att han kanske vill ha honom där igen! Tanken är att vi tillsammans ska plocka undan extrasängen nu när han känner sig så stor och stolt -vad tror ni, är vi i mål?

Hej på er -måndag och en hel vecka framför oss. 

Ojämnvecka och det betyder att min äldsta son är hemma för en mammavecka. Där med följer även hans hockeyträningar, matcher och tydligen ett utvecklingssamtal som jag inte har fått någon information om. Klockan 07:45 vart jag väckt i morse av Theodore stod lutad över mig och undrade om jag kommer på mötet idag?

Ni ska vet -jag är väldigt noggrant och skriver upp allt! Jag måste ha kontroll över såna saker och avskyr själv när folk glömmer eller inte kommer i tid.  Man kan inte alltid lita på att en 12 åring ska komma ihåg att berätta saker som är viktiga -jag frågar därför varje dag efter skolan om det har hänt något speciellt och om dom har några papper till mig. Det visade sig att informationen hade kommit i förra veckan hem till hans pappa -därav min ovetskap kring det. Till hans försvar så kan man inte komma ihåg allt -speciellt inte om man är en man och pappa. Det kändes hur som helst väldigt skönt att veta att det inte var jag som hade missat det!

Nu har Eddie sovit ensam i sin säng i lite över en vecka -var av dom senaste 3 nätter har han inte ens vakna. Han brukar vakna en gång per natt för att gå på toaletten och vill då gärna att jag eller hans pappa ska följa honom dit -i natt hade han vaknat, gått på toaletten och sedan återvänt till sin säng och somnat om -utan att väcka någon. Visserligen har hans pappa under hela den här tiden sovit inne hos honom i en extrasäng men jag tycker ändå att det framsteg! Idag reste Jonas iväg på jobb och än är det lite oklart när i veckan han kommer att komma hem. Eddie är införstådd med det och i natt ska han för först gången någonsin sova ensam i sitt rum -vi får se hur det går. Jag tror definitivt att tyngdtäcket har varit lösningen på våra problem. Numera sover han under täcket hela natten istället för ovanpå -som det annars har varit. Det är helt klart svårare att fumla omkring i sängen när man har 9kg över sig!

Det är helt klart en väldigt mycket gladare och mer utvilad mamma som idag sitter här och skriver -men också en väldigt mycket gladare Eddie! Han känns mer utvilad och inte alls lika gnällig. Han har en harmoni och lugn över sig

-tålamodet är på en helt annan nivå, både mitt och hans! 

Jag hoppas att våra sömnlösa nätter är ett minne blott!

Hej -ännu en kanon dag att vakna till. Solen skiner och det är så där härligt kyligt men inte kallt ute. Kanske om jag hinner och om orken finns kvar så ska jag ta en promenad senare i eftermiddag. 

Natt 6 att sova i egen säng -det går hur bra som helst. Visserligen sov hans bror i extrasängen i natt men han vaknade inte en enda gång -hur fantastiskt. Eddie själv var jättestolt och känns numera mer utvilad han också. Det är nästintill inga tårar eller gnäll under dagen. Vi fortsätter så här i nån vecka till för att i nästa vecka flytta ut sängen helt och förhoppningsvis har han då vant sig att sova ensam. 

Söndag och veckans alla hushållssysslor måste göras. Har ni några speciella dagar för att exempelvis tömma tvättkorgen, städning eller veckohandling? Vi har så -det passar oss eftersom vi är en stor familj och alla vet då vad dom ska göra. Dom städar sina rum, byter sängkläder och delar på sysslorna i deras gemensamma utrymmen så som källaren där dom har sitt vardagsrum. För räkningen av deras mobilnät måste dom alla hjälpa till med sysslor som att plocka ur diskmaskinen, tömma soporna och hjälpa med maten. Dom 3 sistnämnda är uppdelad på dom tre äldsta och deras ålder. Det är inte alltid dom gör det helt utan protest men oftast gör dom det utan klagomål.

Det är är min biologiska liga -som alla 3 har  vart sjuka i veckan. Näst yngsta får vara hemma en dag till och förhoppningsvis är han tillbaka i skolan tisdag.

Ha en fin söndag!

Kära dagbok -för visst är det typ av en dagbok vi alla bloggare skriver i? Jag skriver för att minnas och kunna blicka tillbaka. Skriva med penna på ett papper har aldrig varit min grej. Jag gillar inte blyerts och det går inte att sudda ut bläck -och fel skriver man ibland. Jag har så länge jag kan minnas och haft tillgång till dator använt mig av den för att skriva ner uppgifter i skolan, dagbok och liknande. På den tiden sparades allt ner på en fyrkantig diskett -minns ni dom?

Natt 2 med tyngdtäcke -fortfarande ingen effekt men helt klart bättre en natten innan. Vi 05 gav jag tillslut upp och lät honom somna bredvid mig. När klockan sen ringde 07 kände jag för att skott i nacken -jag var dödstrött. Hela dagen har sen varit som en enda stor dimma. Jag är så utmattad, så sjukt trött och jag är trött på att vara trött! Jag känner mig som en otillräcklig mamma, en gnällig mamma, en mamma med kort tålamod och med väldigt lite förståelse för allt och alla! Jag är så ledsen hela tiden och jag kan knappt kontrollera det!

Det känns som om mitt psyke hänge i ett hårstrå ner för ett stup. Kanske är det just därför som jag också känner av min höstdepression -den gör sig mer påtaglig för var dag som går! 

Inatt ska jag faktiskt sova i ett annat rum och kanske får jag vakna upp något utvilad och med lite mer livsglädje -det är något mitt liv saknar just nu.

Mamma älskar dig -det gör jag! Jag vill bara få lite sömn.

..svarade min man mig i morse när jag frågade hur natten hade varit. 

Dagen efter mitt besök på BVC ringde arbetsterapeuten mig för att bolla tankar och idéer. Som vi misstänkte så får dom längre inte skriva ut boll/kedjetäcken -över huvud taget. Det finns tydligen ingen riktig forskning kring att det faktiskt fungerar trots att det fungerar. Hon rekommenderade mig ett tyngre tyngdtäcke -ett på 8kg eftersom hon tyckte att det han hade på 5kg var alldeles för lätt. Till min lättnad hittade jag ett helt nytt på blocket för 800.- Dom är ju trots allt inte billiga fast då på 9kg. Jag tänker att ett kilo hit och dit kan väl ändå inte spela någon roll? Min man åkte till Leksand igår för att hämta hem det och inatt fick vår yngsta testa det. Jag hoppas att det är en vane sak eftersom han har vaknat mer än någonsin inatt

-hela 10gg innan min man tillslut gav upp och la sig bredvid honom. Idag är han trött och jag faktiskt utvilad eftersom jag fick sova tills jag vaknade -ca kl. 11! 

Vi får helt enkelt ge det några nätter och hoppas att det är något han vänjer sig med. Situationen är som jag skrev i tidigare inlägg OHÅLLBAR! Vi han räkna på en hand antal nätter han faktiskt har sovit själv sen han föddes!