Nu har man blivit med vuxet barn -i lördags fyllde den äldsta 18 år och är numera myndig.

Det är galet hur fort tiden går -han var lika gammal som vår yngsta är idag när jag träffade hans pappa på en 30års fest. Vart tog tiden vägen -är det dem eller vi föräldrar som blir äldre med åren. Jag känner mig inte gammal?! 

Nej -jag var inte där för hans absolut första ögonblick så som ögonkontakt, andetag, leende, skratt och första steg. 

Jag var där och lärde han läsa, skriva, våga drömma. Vi har rest, skrattat, gråtit och skapat minnen som sträcker sig livet ut -som bland annat vår Polenresa. 

18 år -det är stort! Säker mer stort för oss föräldrar än han själv -för hu mycket förändras det egentligen så länge man bor hemma? 

Men stort är det -GRATTIS på födelsedagen Simom! 

🖤