..så är det alltid något annat! 

Den här karantänen som jag har befunnit mig i dom senaste 2.v har satt sina spår. Att aldrig kunna få åka iväg och se något eller någon annan och att ständigt befinna sig hemma blir att man lägger märke till saker som man kanske aldrig annars hade sett? Skitiga köksluckor, fönster, fläckar på golvet det faktum att vi har svartmögel i sovrumsfönstret.

Jag hade nog inte ens tänkt på det om det inte vore för att jag i förra veckan stod i telefonen i nästan 1h med en vän medans jag tittade ut genom fönstret mot gården -f*n så drygt det vart! Min mans första rektion var att slipa och måla om. Eftersom våra fönster i alla fall inom kort måste bytas tyckte jag det var onödigt arbete -framskjutet arbete. Jag föreslog att vi ska byta det fönstret istället. Rent ekonomiskt så är det en stor kostnad att byta alla på en gång och vi tänker därför ta nått fönster i taget. Hittade ett riktigt prisvärt företag som säljer fönster på avbetalning utan räntor eller andra kostnader -hur bra? 

Jag tyckte också att vi kunde passa på att "förnya" husets utsida genom att ta bort husets/fönstrens alla fönsterluckor -en diskussion som har vart på tapeten ex antal gånger men som alltid slutar i att min man säger nej? I hans värld är det här snyggt och exklusivt, att huset skulle ha nån slags charmig karaktär? Oklart vad som rör sig i hans huvud alla gånger men jag vet att jag oftast får rätt! 

Det här känns mer Bert och Signe 80+

Staketet ska ner och vi ska istället ha ett stort soldäck där.

Det här däremot..

Jag tycker det här förmedlar lite mer oss -mig och han 30+

Håller ni inte med?